Den här dagen för åtta år sen var den värsta i mitt liv!
Trodde nog aldrig att jag skulle bli mig själv igen efter den.
Men konstigt nog måste jag hålla med det gamla ordspråket,
Tiden läker många sår.
Ja, jag vet att det är tiden läker alla sår, men så långt vill jag inte sträcka mig!
Tänk att jag kan skratta och leva alldeles vanligt liv nu.
Måste faktiskt påstå att jag är riktigt lycklig dessutom.
Är imponerad över att jag och min man klarade krisen och fortsatte tillsammans.
Superimponerad över att vi vågade skaffa barn inte bara en gång utan två.
Om jag hade fått välja så skulle jag välja att aldrig behöva ha den här
erfarenheten i livet och sluppit uppleva den resan.
Tur att den här dagen bara inträffar vart fjärde år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar